Boberg arkitekt vasagatan
Biografi
B. började sin verksamhet inom full anslutning till den moderna realistiska rörelse, vilken krävde, att byggnadsverkets innehåll skulle bestämma dess yttre bild och som dessutom fordrade uppriktighet i visandet av konstruktion och ämne. Det är i den andan, hans stora förstlingsverk, brandstationen i Gävle, existerar skapat () liksom jämväl många av hans senare byggnader för praktiska ändamål, gasverket vid Värtan (), gasverket vid Torsgatan (), elektricitetsverkets byggnader vid Tulegatan (), vid Värtan (), å Djurgården () samt på Söder (), samtliga i Stockholm. Men redan i Gävle brandstation skönjes även det nya drag, som sedermera så starkt genomgår den Bobergska produktionen, en långt driven personlig frihet i gruppering, former och detaljer. Med djärvhet förstod han redan denna plats att utan egentlig förebild forma ytor, konturer samt ornament efter egen uppfinning. I B: s nästa verksamhet stöddes denna personliga läggning av den allmänt romantiska strömningen under talet, som önskade
Stockholms gamla huvudpostkontor vid Rödbodtorget i närheten av Tegelbacken, användes bara i 20 år innan det blev för litet. Det stod klart , och man tyckte att man tagit i ordentligt när detta byggdes. Men redan ägde det blivit för trångt. Stockholms befolkning hade ökat väldeliga och alla tyckte de om att skicka brev. Dessutom hade ett omfattande postorderverksamhet tagit hastighet vid den här tiden.
Postverket beslöt därför för att se sig om efter en ny tomt för att bygga på. Att detta nya posthuset skulle ligga ner i närheten var självklart. Centralstationen hade öppnat samt mycket av posten kördes på järnväg.
Valet föll vid den del av kvarteret Riddaren som låg mellan Vasagatan, Bryggargatan, Klara Norra Kyrkogata och Mäster Samuelsgatan. Två tredjedelar av tomten skulle bli posthus.
Arkitekten Gustaf Dahl, som var postverkets sakkunnige i byggnadsfrågor gjorde en studieresa i Tyskland och Belgien för för att se hur posthus byggdes där. Väl hemkommen gjorde han planförslag till hur