Jaesus skrev:Kontakttiden: jag vet ej hur lång tid detta tar för jämvikten för att ställa in sig. Finns ingen anledning att strid om det. Blir detta bättre med stålboll således OK. Min erfarenhet ifrån labb (jag har jobbat en del med för att analysera resthalter av monomerer i olika plaster såsom lösts i den var jävla vafan hette detta nu igen ursäkta existerar packad) är att sådana här jämvikter st'äller in sig under loppet ac sekunder om man skakar två faser med varandra..
Jag tror bara vi talar/skriver förbi varandra. Jämviktsläget samt hur lång tid detta tar att etablera detta är inte något såsom jag tar med inom beräkningen ens, den enkla modell som jag tänker mig bygger endast vid gravitation, densitet, form+ytspänning vid droppar och tjocklek vid oljelagret.
Droppen med etanol trillar ner mot vätskemängden tillsammans sina två faser, droppen passerar genom första fasen (oljan), helst med därför stor yta som möjligt så att så många oönskade biprodukter som möjligt får möjlighet att binda sig/lösas i oljan (3 möjligt i samma
När grundämnen eller kemiska föreningar reagerar med varandra bildas nya ämnen (A+B = C). Ämnen kan även blandas med varandra. Då bildas inga nya ämnen utan allt ursprungligt finns kvar. En blandning bör kunna delas upp inom sina ursprungliga delar. Nedan beskrivs olika typer från blandningar:
Lösning – När en fast ämne blandas inom en vätska och löser upp sig. I enstaka lösning kan koncentrationen skilja sig åt. Häller ni i mer av detta fasta ämnet i vätskan blir den mer koncentrerad. Häller du i mer vätska blir den blandad med vätska. Om du inte är kapabel lösa mer av detta fasta ämnet i vätskan är den mättad. mot exempel om du besitter väldigt mycket socker inom ditt te kommer detta samlas en gegga vid botten av koppen. Lösningen är då mättad.
Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO
En svar med ett ämne i men utan gegga vid botten kallas omättad. detta innebär att du kunna lösa mer fast material i vätskan. Ju varmare vätskan är desto mer fast ämne kan ni lösa.