Denna artikel publicerades för första gången samt uppdaterades Sedan dess besitter Emmanuelle Charpentier tilldelats Nobelpriset i kemi
I klassisk balett förenas konstnärlig kreativitet och stenhård disciplin. Bakteriologen Emmanuelle Charpentier vet. denna är skolad i klassisk balett och spelar piano och det är ingen dum bakgrund för enstaka forskare, säger hon. detta är från baletten denna har sin minutiösa noggrannhet och uthållighet genom upprepade ansträngningar. Och, lägger denna till, en forskare behöver odla sin konstnärliga blad, vara kreativ och ett smula galen, åtminstone ibland.
Mot den bakgrunden känns detta passande att ceremonin för det uppmärksammade amerikanska vetenskapspriset The Breakthrough Prize påminner mer om filmkonstens Oscarsgala än om den strama Nobelprisutdelningen. Tillsammans med forskarkollegan J
Frn Umelabbet ut inom vrlden – s anvnds gensaxen i dag
”Crispr crispr”. Så lät detta när den franska forskaren Emmanuelle Charpentier tog sina första steg i en vintervitt Umeå och denna sa: ”Det är en kall, jag måste komma hit och gå på CRISPR”.
Så blev det. denna erbjöds en tjänst nära Umeå universitet som gruppledare vid MIMS, Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden, och det var tillsammans det teamet som denna upptäckten den sista avgörande pusselbiten till det banbrytande genredigeringsverktyget CRISPR-Cas9, även kallad gensaxen.
Mycket enkelt beskrivet förmå man säga att gensaxen gör det möjligt för att beställa mutationer i DNA, för att exempelvis inaktivera eller byta ut gener, eller korrigera enstaka bokstäver i den genetiska koden, ungefär som när oss ändrar felstavningar i en ordbehandlingsprogram.